Starta pallkrage

Är starta pallkrage nåt att skriva om? Det är väl bara att skaffa några kragar och fylla på med billigaste jorden man kan hitta och så är man igång.

Njae…

Jord är verkligen ett kapitel för sig och helst vill jag göra den själv för att få med allt liv och skapa kretslopp på tomten.  Bakterier, svampar, pyttesmå djur och maskar samverkar på alla möjliga sätt och inte minst med växterna i ett eget kosmos som vi inte vet så mycket om, men vi vet att allt liv behövs och att för lite liv och obalanser gör att växterna inte trivs, kanske rent av blir sjuka. I påsjorden finns inte det här livet. Påsjorden ska dessutom fraktas och baxas, är förpackad i plast som ger avfall, innehåller mycket torv som är omtvistad när det gäller brytning, vi tär på klotet, den kostar och ändå blir resultatet sämre.

Räkneexempel
Säg att en bra säck jord kostar 60 kr och gödsel lika mycket för att göra det lätt att räkna. Det går åt sex säckar jord och två gödsel för att fylla en normal pallkrage med två nivåer som rymmer 400 liter. Det är 480 kr / pallkrage och jag har fem. Totalt skulle det bli 2400 kr för bara jorden. Så mycket grönsaker kommer jag inte att kunna odla i lådorna på en säsong att det går ihop sig. Till nästa säsong kommer dessutom bädden att ha sjunkit ihop så att jag behöver fylla på med två säckar gödsel och två säckar jord till.

Jag vill gärna jämföra med matlagning. Man kan leva på färdigmat där varje portion innehåller exakt samma tillsatser och smakar exakt lika dant. Man kan till och med gilla det och den kan absolut fylla sin funktion i vissa situationer precis som påsjorden, men det är inte detsamma som att laga från grunden, koka egen buljong och använda färska råvaror eller göra egen jord och bygga bädd av bra material.

Precis som med matlagning så är kruxet att ha en viss framförhållning.

Enklast är det faktiskt att starta sin nya odlingsbädd medan man ändå städar i trädgården antingen det är på våren eller hösten. Stora bäddar på friland startar jag hellre på hösten. Grunden är densamma, men om mycket material ska hanteras sparar det arbete om det hamnar där det ska vara på en gång.


Matt papper
Jag startar med tidningar i botten direkt på gräsmattan. Det är lättast om gräset är nyklippt och kort och marken jämn. Tidningar eller vilket matt papper som helst funkar, liksom kartong och upprivna fodersäckar. Tidningarna viks ut och läggs minst 20 cm omlott. Om det är tunna tidningar tar jag flera i varje bunt. Vitsen med tidningarna är att maskar och mikroliv tar sig emellan lagren, men gräs och ogräs som kirskål kvävs.

Jag har slutat klä insidorna med väv och skyddande mattor eftersom det känns tveksamt hur mycket det egentligen gör på livslängden. Räkna med att byta ut ramarna efter fem år i vilket fall.

Grovt material
Samla ihop grova grenar, upp till handledstjocka och täck botten. De kan ligga huller om buller. De kan vara både färska och gamla. Sen lite finare ris och därefter fjolårslöv eller grov kompost. Beräkna att materialet så här långt ska räcka upp i halva lådan dvs en nivå, en krage. Nerklippta perenner fungerar också bra. Då lägger man det grövsta i botten precis som tidigare. Det grova materialet hjälper till att hålla fukten och ger samtidigt en luftighet och syre till rötterna på grödorna.

Gödsel
I mittenlagret behövs nån slags gödsel. Det kan vara brunnen kogödsel, fårgödsel, eller hästgödsel. Det kan vara hönsgödsel, men den är stark och svårdoserad. Hästgödsel är så svag att den kan användas färsk. Gödseln fungerar som en starter för att skynda på nerbrytningen av materialen under. Mängden gödsel beror på sort och vad som ska odlas, men tänk minst 10 cm kogödsel/fårgödsel/hästgödsel i alla fall.

Jord
Jag sparar all jord från föregående års tomathinkar och blomlådor i separata pallkragar. Den är näringsfattig och för enkelhetens skull kallar jag den fattigjord. Nu hämtar jag så mycket det behövs och blandar jag upp med gödsellagret så fattigjorden blir näringsrik och härlig igen. De översta fem centimeterna behöver inte vara gödslade eftersom den jorden bara ska hålla plantor på plats eller finnas för att fröna att gro i.

Här finns det ju möjlighet att gå genvägen över påsjord eftersom jag laddat med godsaker i botten, men jag producerar mer jord än vad som går åt varje år och knepet heter lövkompost.

Vattna
Nu återstår bara att vattna igenom hela bädden så allt verkligen är genomfuktat innan plantering. Om de undre lagren är torra kommer de att stjäla fukt från övre lager när man vattnar växterna och det blir svårt att hinna ikapp. För att veta om jag vattnat lagom brukar jag sticka ner en spade och dela lite på jorden. Eventuellt ta upp lite i handen och känna om den är genomfuktad. Har lådan startats på hösten har förmodlingen naturen alla redan skött genomvattningen och det räcker att tillföra lite fukt i ytan innan sådd.

 

Bädden har sjunkit ihop sen i fjol. Marktäckningen av löv inför vintern är nedbruten och jag har fyllt på med svart härlig lövkompost. Nu får hönsen jobba med att fördela högarna över lådorna och de älskar den här sysslan. När det finns plantor i bäddarna brukar de få vara ifred. Samarbete när det är som bäst.

 

Göra lövkompost
Både höst och vår samlar jag in allt löv och skrafs som blir över i trädgården i stora sopsäckar. Några eklöv kan också gå i, men de kommer inte att brytas ner på flera år så max 10 %. När jag kommer ihåg det slänger jag också i en skyffel gammal kompost eller gödsel som starter. Blöta löv blir kan bli till superjord på ett halvår. Är löven torra vattnar jag i säcken.
Sen försluter jag och märker med en såsticka som jag gör hål i och knyter fast. Höst -19, Vår 20 osv. För luftning hugger jag hål med en sax på ett tjugotal ställen runt om påsen, men inte så stora att sniglarna kommer i. Säckarna ställs i skuggan bakom uthuset för att gotta till sig i mitt egna materiallager och så har ett nytt kretslopp startat. Jag behövde inte köra till tippen, sparar tid, drivmedel, sparar miljön. Det är här framförhållningen kommer in. När jag nu behöver material att starta min nya bädd med öppnar jag några säckar och ser hur långt nerbrytningen har kommit. Allt är användbart på rätt plats i bädden. En riktigt snabbkomposterad påse som blivit till jord på ett halvår är fortfarande mycket näringsrik, rena supergödseln faktiskt, medan nåt som stått i flera år är näringsfattigt. I nån säck kanske ingen nedbrytning har startat alls. Då kan jag antingen använda löven som de är eller vattna upp dem, tillsätta lite gödsel/kompost och tillsluta igen.

odla i pallkrage
Lådorna går på sitt fjärde år och inte en gnutta köpt material är tillsatt.

Efter hand som materialet i lådan komposterar sig och packar sig sjunker allt ihop och det gör att det blir plats för marktäckning med gräsklipp och blast varvat med torra löv från nån säck. På det viset tillförs näring under hela säsongen och avdunstning förhindras.

Den här principen med tidningar och olika lager av material använder jag både i lådor och nya bäddar på friland och det fungerar fantastiskt!

Och så glöm inte försäljning av tomatplantor på parkeringen kl 9-15 lördag, söndag 9-10 maj.

Ha det gott

Ps. På grund av massiv spambombning av kommentarer så har jag tills vidare beslutat mig för att godkänna allt innan visning. När jag hade rensat bort 45 sidor spamkommentarer kom det tjugo sidor till på en vecka från nya adresser! D.s

 

 

 

 

egen jord, kretslopp, lövkompost bygga bäddar på gräsmatta, odla i pallkrage, starta pallkrage

Kommentarer (5)

  • Wow, jag blir väldigt inspirerad. Bor mitt inne i storstan med balkong i nordostläge så där kanske inte så mycket odling kan bli av, men har precis köpt en liten odlingsstation med växtlampa så att jag och min sambo kan börja lära oss. Din blogg är en riktig guldgruva för mig som drömmer om att flytta ut till landet om några år, men inte kan ett dugg om växter. Tack!

    • Hej Julia!
      Kanske lite svårt att odla ettåriga växter på din skuggiga balkong, men du kan ha fleråriga ätliga växter som strutbräken, hosta, ramslök och varför inte smultron i balkonglåda. Gräslök funkar också bra i skugga. Inomhus finns det ju en hel del du kan odla på fönsterbrädan året runt som gurkan ‘Picolino’, tomaten ‘Wilma’, sallad, kryddor, groddar och skott och med en odlingsstation har du ju många möjligheter. Kör på bara och lycka till!
      /Anette

Kommentarer inaktiverade.

Följ mig

Prenumerera på mitt nyhetsbrev