Skott och groddar – framtidens mat

I höstas var jag på en trevlig groddkurs med Annika Christensen. Ni vet Annika, allas vår Annika! Om nån skulle missat har hon varit Trädgårdssveriges meste fotograf de senaste tio åren och fotat flera böcker tidigare, dessutom är hon odlare, hälsomänniska och vän.  Alltså det hon inte vet om groddar och groddning…

Själv har jag groddat sen jag fick eget hushåll i slutet på 1970-talet. Då var det mest alfalfa som gällde och gick att få tag på och vi som höll på räknades lite som grönavågare. Efter hand har jag lagt till lite alla möjliga frön, inte minst mungbönor och kanske lite hamnat lite i läget “Jag kan tillräckligt och använder ju groddar hela vintern och är rätt nöjd med det”.

Tack och lov har jag ändå en nyfiken läggning och utvecklingen går framåt. Annika bjöd på alla möjliga groddar och jag fick en ny favorit, bockhornsklöver. Vi fick faktiskt oss en hel lunch serverad med bröd och sallader, allt baserat på groddar och skott och blev så mätta och nöjda.

Då nämnde hon att en ny bok var på gång och nu är den här! Fylld av vackra ljusa bilder, precis så lätta och sköna som man känner sig när man ätit mycket groddar och grönt. Inte tung och däst, svullen och gasig som jag lätt blir av kött och tjocka såser.

 

 

De senaste åren har verkligen en helt ny värld öppnat sig inom skott och groddning. Groddning gör alla möjliga grönsaker, bönor, linser, sädesslag, nötter mer lättsmälta. Näringsvärdet hos groddar och skott är avsevärt högre än hos fullvuxna grönsaker. Det är lätt att hålla sig med eget färskt året runt genom att bara hålla igång några burkar på diskbänken och i köksskåpet och det finns en hel del slantar att spara. Jag vill faktiskt sträcka mig så långt att groddning borde framhållas, upphöjas och prioriteras i skolornas hemkunskap, men det är aldrig för sent att börja!

Jonas Bendroth som skrivit texten bor nästgårds med Annika och har fått groddar och groddning med sig med modersmjöken eftersom föräldrarna har företaget Sproutly. Det är oftast deras groddar vi hittar i matbutiken, men när man groddar själv blir förstås utbudet så mycket större.

 

Min favoritvariant av mungbönsbrödet: 1 msk kummin i bakningen och sen naturell keso med ett par rejäla tussar rädisgroddar som pålägg. På det, ett par skott av vattenkrasse odlade i backar i växthuset.

Jag är faktiskt smått förälskad i den här boken. Än så länge har jag bara hunnit baka det goda brödet på mungbönor  och kummin som Annika bjöd på under kursen, men efterhand ska jag testa smoothies, pastejer, Annikas fröknäcke och allt annat gott.

Här kommer receptet på brödet: Kanske kan man ta 1/2 dl mer vätska än vad som anges, men det beror lite på vilka frö man använder också.

 

LIMPA PÅ MUNGBÖNOR OCH BOVETE

 

1 limpa

7 dl groddade mungbönor/bovete (3 dl torrvikt)

1–2 dl blötlagda solroskärnor/pumpafrön

4 msk linfrön

1 dl blötlagda mandlar/valnötter (kan uteslutas)

3 msk psylliumfröskal/fiberhusk

1–2 msk honung

3–4 msk kokos- eller olivolja

1–2 msk stött kummin

1 tsk havssalt

Grodda mungbönor i 2-3 dygn. Använder du bovete groddas det i max 2 dygn.

Blötlägg solrosfrön/pumpafrön, linfrön och mandlar i 8–12 timmar i dubbelt så mycket vatten. Häll sedan av blötläggningsvatten från alla frön förutom linfrön.

Mixa 2 dl groddade mungbönor med linfrön, psylliumfröskal, honung, olja, kummin och salt. Tillsätt något skvätt vatten om det behövs.

Hacka nötter i mindre bitar och blanda sedan ner i ”smeten” med resterande mungböngroddar och frön (mixas ej).

Lägg smeten i brödform eller sprid ut som knäckebröd och kör i ugn på 80–100° under två till tre timmars tid. Ta ut brödet efter cirka två timmar, skiva en bit och kolla. Sätt in igen om det inte är färdigt!

När brödet är färdigt delas det upp i portionsbitar och fryses in. Det hålls dock fräscht i kylskåp i ca 3 dagar. Så äter du riktigt mycket, eller ska bjuda på partaj måste du ju inte frysa in.




Ett par saker att veta om brödet:

1. Bovete och mungbönor kan "swiftas" runt hipp som happ. Lite beroende på vad man har hemma. Ju mer bovete du har i, desto mjöligare blir det.

2. Smaksättningar kan ändras hipp som happ. Kummin och honung kan bytas ut mot oliver och soltorkad tomat eller morot och valnötter.

3. Ju mer av de "gelbildande" ingredienserna du använder, desto bättre håller det ihop (bovete, fiberhusk, chiafrön, linfrön, nakenhavre)

Jag hann få tag i mitt ex på Trädgårds- och bomässan Outsideliving i Malmö precis innan viruset slog till, men eftersom alla evenemang Annika tänkt besöka med boken ställts in, kan man nu köpa den till mässpris på sproutly.se istället. Fram till den 14 april gäller mässpris. Skriv koden ANNIKA så får du 10% på alla deras produkter.

bokrecension, goddar och skott framtidens mat

Comments (7)

  • Jag är så himla dålig på groddar, pinsamt dålig! Dags att lära sig nu och boken ser sååå fin ut!
    Solen strålar över ön denna morgon och dags att ta tag i livet 🙂
    KRAM Titti

  • Hej!
    Jag har tyvärr inte börjat grodda ännu men boken du visar bild på verkar intressant och det glutenfria brödet är nog riktigt gott kan jag tänka mig så tack för receptet.Ha det gott/Margareta

  • Håller helt med dig om både Annika och boken! 🙂 Så glad jag köpte den och frön och körde igång med groddar igen. Köpte bland annat Jonas ekoblandning och tycker den är en bra utgångspunkt.
    Kram Kristina

Kommentarer inaktiverade.

Följ mig

Prenumerera på mitt nyhetsbrev