Skip to main content

Open pollinated

Ett begrepp som man ofta stöter på om man handlar frö från engelskspråkiga sidor är ”Open pollinated” – öppet pollinerad, men det har också blivit allt vanligare att använda begreppet vid fröbyten och frökedjor amatörodlare emellan. För det mesta i onödan kan jag tänka. Det trasslar till begreppen. Bilden visar: Helgoländer vildkål som pollineras av humla. Lägg märke till de enorma pollensäckarna på benen.

Öppet pollinerad betyder att vind eller insekter för över pollen mellan ståndare och pistill och mellan olika blommor.  Bland äpplen är det ofta en förutsättning för att det ska bli mycket och god frukt och vissa sorter ihop blir bättre än andra. Vi sätter helt enkelt olika sorter tillsammans för att utnyttja detta fenomenet. Blåbär vill också ha andra sorter att blanda sig med. De kallas korspollinerare. Även om alla växter inte är lika kräsna mår de bra av att pollen från andra och en och annan ny gen som håller arten viril. Ibland uppstår nya sorter spontant.

Vissa växter är extra känsliga för korspollinering som aklejor där det ständigt uppstår nya färgkombinationer och det uppskattar de flesta av oss.

I andra fall vill vi absolut inte ha spontana korsningar. Att ta frö från öppet pollinerad kål är sällan en god idé om man odlar flera sorter eller släktingar på tomten, har ett rapsfält i närheten eller en vägren med vilda släktingar. Kålsläktet omfattar både kålrötter, betor, bladkål, blomkål, huvudkål, kålrabbi och en hel del salladssorter som t.ex ruccola.  Alla plantor i nästa generation kan bli olika i utseende storlek och smak. Oftast blir smaken sämre. Pumpor och gurkor korsar sig hej vilt och ger gärna upphov till mindre smakliga avkommor. Morötter kan korsa sig med vilda släktingar, liksom rödbeta med mangold. Det finns många exempel. För det mesta är detta inget problem eftersom de flesta av oss inte lägger ner jobbet på att odla grönsaksfröer själva, men vill man testa rekommenderar jag boken Frö för Framtiden utgiven av Föreningen Sesam. Det finns många tips och knep som att hålla säkerhetavstånd på upp till 2,5 kilometer, hålla liv i två sorter genom att odla vartannat år, isolera blomningen i nätpåsar och tunnlar och därmed få till en sluten pollinering.

 

Tomatfrö på tork

Det finns också självpollinerande växter som till exempel många tomatsorter. De kan till och med ha pollinerat sig själva innan blommorna slår ut. Annars är de vindpollinerade men inte alls känsliga för att korsa sig mellan olika sorter. När man tar frö från en sådan tomat kan man räkna med att avkommorna kommer att bli väldigt lik moderplantan.

I tomatvärlden är det inte ovanligt att man i kommersiellt syfte korsar en bestämd mamma med en bestämd pappa. Då isolerar man plantorna och plockar bort ståndarna (hanarna) från mammaplantan och pollinerar med pollen från den önskade pappaplantan. Vilka sorterna som används är en företagshemlighet. När man köper en sån här korsning står det F1 efter sortnamnet. Det är viktigt att veta eftersom de inte är lämpliga att samla frö av. Nästa generations frö innehåller alla möjliga anlag från de båda föräldrarna. Dvärgplantor kan bli stora och bland 100 plantor kanske det bara är nån enstaka som smakar bra.

 

Övervintrade morötter som planteras ut på våren för att ge frö

 

Vi knyter ihop påsen. När de utländska fröfirmorna använder bergreppet Open pollinated menar de alltså motsatsen till F1. Det är inte hybrider utan vi kan förvänta oss en mycket lik avkomma. På svenska påsar väljer vi istället att tala om när vi inte kan förvänta oss likvärdig genuppsättning genom F1-märkningen.

I år satte jag till exempel ’Little Sun Yellow’ som jag fick genom nåt byte i fjol, en liten gul fönstertomat med rykte om sig att vara fantastisk på alla sätt, men mina tomater smakade egentligen ingenting och plantorna blev lite olika stora. När jag kollar upp det hela är det en F1 hybrid. Inte att undra på det usla resultatet i andra generationen. Någon har tagit frö och missat att det var en hybrid eller inte känt till innebörden. Det kan hända den bäste men det är så tråkigt att ha lägga ner tid och energi på plantor som blir nåt helt annat än förväntat, för att inte tala om all plats de tagit upp i växthuset som kunnat användas på bättre sätt.

Jag misstänker också att begreppen ”Open pollinated” och öppet pollinerad används som en brasklapp, en gardering för odlare som inte riktigt har kunskap om vad som gärna korsar sig eller inte. Man vet helt enkelt inte riktigt vad som kan finnas i fröpåsen. Snälla, låt då hellre  bli att dela såna frö!

 

Fröstänglar av violkungsljus får torka i papperspåse

 

Låt oss vara extra uppmärksamma när vi delar med oss av våra insamlade skatter. Låt oss skippa begreppet ”Open pollinated” för att undvika missuppfattningar. Ta inte frö från F1 hybrider. Har man frö över från köpt påse med F1 hybrid så märk upp den ordentligt. Alla andra påsar räcker det med sortnamn och insamlingsår. Eget insamlat frö av kålsorter, sallat, pumpor och gurkor tycker jag inte heller man delar med sig av om man inte läst på om hur man skyddar från oönskad korspollinering och att de odlats på ett säkert sätt.

Det finns hur mycket som helst att skriva om i ämnet pollinering och fröer men har försökt begränsa mig ordentligt för att bli tydlig. Jag har redan nämnt Föreningen Sesam där man riktar in sig på mångfald och att bevara sorter som inte odlas kommersiellt. Som medlem kan man byta sig till allt möjligt kul och F1 fröer göre sig icke besvär. Kanske man till och med får tvätta munnen med såpa om man tar ordet i sin mun!

Fröfirman Runåbergs fröer har också gett ut en lättläst och mycket informativ bok om fröodling där man kan slå upp en sort i taget och får veta allt man behöver.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

korsa tomater, korspollinering, open pollinated, öppen pollinering, sluten pollinering, vad betyder F1

Comments (13)

Kommentarer inaktiverade.