På sistone har det dykt upp bilder på en ny snigelart i sociala medier. Den har svart huvud, kroppen är gråaktig, men på vissa bilder är huvudet indraget och bara de svarta antennerna syns.

Foto: Markus Rehnberg

Man vet egentligen inte så mycket om den är arten. Snigelexperten Ted von Proschwitz har identifierat den som Krynickillus melanocephalus “Den som har svart huvud” Fram till alldeles nyligen hade den inget svenskt namn utan kallades svarthövdad snigel eller svarthuvudsnigel. Nu har man bestämt sig för att den heter Svarthuvad snigel.Jag ringer naturvårdshandläggare Markus Rehnberg på länsstyrelsen i Västmanland som har tagit ett par av bilderna och får veta att det var Solveig och Kjell Wadelius i Virsbo som först slog larm. De hittade 500 på en dag i sin trädgård. Länsstyrelsen har inventerat och kommer att följa upp till våren, eftersom de stora individerna kommer att dö under vintern, men äggen överlever.

Det man vet är att den ursprungligen kommer från Kaukasus och också dykt upp på olika ställen i Europa. Man vet att den kommit hit med växter troligen från Baltikum och att den beter sig invasivt. Den har samma matvanor som mördarsnigeln dvs den äter växter. Sniglar är hermafroditer, de har möjlighet till självbefruktning så det räcker med att man får in en individ för att arten ska få fäste.

Även om den inte uppmärksammats förrän nu i höst så kan den ha funnits nåt år i Sverige. Flest rapporter kommer från Västmanland, Stockholmsområdet och angränsande trakter, men individer har hittats så långt söderut som Gislaved och Lagan.

Foto: Markus Rehnberg

När jag googlar på snigel Virsbo finns det en hel del skrivit om fynden och experterna uttrycker stor oro.Den kan alltså vara spridd över mycket större områden än vad som visat sig hittills. Vi är nog inte vana vid att reagera på det här snigelutseendet. Jag scannar min hjärna febrilt efter minnesbilder från sommarens snigelexkursioner, men kan inte säga säkert om jag sett den.

Ibland känns det som vi har drabbats av Egyptens tio plågor i bibeln (såg ett program om det nyligen där man hade teorier om hur gräshopporna kunde bli så många osv). Tråkigt när fina växter blir demolerade och när man tänkt leva på det man odlar känns såna här snigelbesked tunga.

Det som gäller om man hittar sniglar är förstås att oskadliggöra dem och hålla utkik efter fler. Jag tänker att det kan vara bra att fota sina fynd innan man har ihjäl dem och meddela sin länsstyrelse.v

Ärtor och bönor tillhör de mest odlingsvärda grönsakerna med högt näringsvärde, proteinhalt och många användningsområden. Jag tror till och med det finns en böna för varje läge och minsta vrå, från lägenhet, till oss som har lite mer svängrum, ja numera odlar jag också ärtor och bönor inomhus på vintern i form av ärtor och skott, men det får bli ett annat inlägg.

Fortsätt läsa

Att så i backar inför vintern passar mig perfekt. Även om jag inte alls har samma behov av sallad på vintern så är det fräscht med nåt färskt grönt på tallriken.

Fortsätt läsa

Att odla i varmbänk bygger på att hästgödsel tillsammans med halm alstrar värme vid nedbrytningen och detta kan man utnyttja för att skapa undervärme och starta odlingarna redan i slutet av februari när det är minusgrader utomhus.

Förra vintern tänkte jag att jag redan hade så mycket grönt i backar i växthuset att inget mer behövdes, så jag förberedde ingen varmbänk, men ångrade mig gruvligt i april när det plötsligt blev ett glapp och jag varken hade färskt mikrogrönt eller spirande rädisor. Det misstaget gör jag inte om.

Annat att tänka på är att lådan måste ha en viss storlek för att behålla värmen fram till våren kommer och det blir naturligt odlingsväder, alltså fyra till sex veckor, minst. En pallkrage räcker inte, hur den än isoleras.

 

Fortsätt läsa

Att odla i varmbänk bygger på att hästgödsel tillsammans med halm alstrar värme vid nedbrytningen och detta kan man utnyttja för att skapa undervärme och starta odlingarna redan i slutet av februari när det är minusgrader utomhus.

Förra vintern tänkte jag att jag redan hade så mycket grönt i backar i växthuset att inget mer behövdes, så jag förberedde ingen varmbänk, men ångrade mig gruvligt i april när det plötsligt blev ett glapp och jag varken hade färskt mikrogrönt eller spirande rädisor. Det misstaget gör jag inte om.

Annat att tänka på är att lådan måste ha en viss storlek för att behålla värmen fram till våren kommer och det blir naturligt odlingsväder, alltså fyra till sex veckor, minst. En pallkrage räcker inte, hur den än isoleras.

Fortsätt läsa

Tidigare publicerat i serien:

-Södra filialen
-Trädgårdslandet
-Pallkragarna
-Ätliga skogsbrynet

I en liten trädgård är alla upptänkliga utrymmen tänkbara odlingsytor, krukor, byttor, hinkar, korgar, amplar och vad som kommer i min väg. Man skulle kunna tro att odling i lösa kärl inte gör nån större skillnad eller knappt är värda att nämna i självförsörjningssammanhang, men 40 tomathinkar täcker mer än väl in vad vi behöver för att förädla och vara helt försörjda med egna tomatprodukter året runt. Lägg därtill ett tjugotal stora krukor med godistomater.

Fortsätt läsa

Att odla i en villaträdgård som egentligen inte är anpassad för att driva upp mängder av plantor, innebär mycket logistik. Många plantor börjar inomhus på fönsterbrädan med undervärme för att flytta ut där det är svalare i garaget eller nåt av växthusen. Annat står i växthusen från början och gror. Så snart solen tittar fram blir det ganska varmt innanför glasen även om luckor och dörrar är öppna. Det skulle bli en chock för allt förgrott att flytta ut direkt för nätterna är fortfarande kalla nära nollan. Det gäller att få en så smidig övergång som möjligt och avhärda.

Jag använder mig av lite olika sätt.

 

 

Fortsätt läsa

Papperskrukor har många fördelar
Jag gillar papperskrukor. Främst använder jag dem till tomater, bönor, kronärtskockor dvs hyggligt stora frö som jag kan sätta ett och ett. De största fördelarna är att jag inte behöver ta bort pappret inför nästa plantering och alltså stör rötterna så lite som möjligt och att jag spar massor av disk. Jag gillar också att hålla på med naturliga material även om det skulle gå mycket snabbare att plantera allt i plastkrukor eller olika storlekar av pluggbrätten. Nu blir det ganska mycket plast i odlingssammanhang ändå. Det är ju ett praktiskt material, men jag snurrar ihop så många krukor jag bara kan.

Fortsätt läsa

Visserligen är vi mitt i skördetiden, men odlingssäsongen är definitivt inte över. Än finns det chans att försäkra sig om färskt grönt under hela vintern. 

Under september sår jag i plastbackar som jag klätt med tidningar för att inte jorden ska läcka ut, samtidigt garderar jag mig för att vatten inte blir stående. Det jag sår nu har cirka två månader att växa till sig. Sen kommer plantorna att stå still tills ljuset återvänder i januari. Det mesta gror väldigt snabbt, oftast på mindre än tio dagar.

 

Fortsätt läsa

Följ mig

Prenumerera på mitt nyhetsbrev