Att odla i varmbänk bygger på att hästgödsel tillsammans med halm alstrar värme vid nedbrytningen och detta kan man utnyttja för att skapa undervärme och starta odlingarna redan i slutet av februari när det är minusgrader utomhus.

Förra vintern tänkte jag att jag redan hade så mycket grönt i backar i växthuset att inget mer behövdes, så jag förberedde ingen varmbänk, men ångrade mig gruvligt i april när det plötsligt blev ett glapp och jag varken hade färskt mikrogrönt eller spirande rädisor. Det misstaget gör jag inte om.

Annat att tänka på är att lådan måste ha en viss storlek för att behålla värmen fram till våren kommer och det blir naturligt odlingsväder, alltså fyra till sex veckor, minst. En pallkrage räcker inte, hur den än isoleras.

 

Fortsätt läsa

Att odla i varmbänk bygger på att hästgödsel tillsammans med halm alstrar värme vid nedbrytningen och detta kan man utnyttja för att skapa undervärme och starta odlingarna redan i slutet av februari när det är minusgrader utomhus.

Förra vintern tänkte jag att jag redan hade så mycket grönt i backar i växthuset att inget mer behövdes, så jag förberedde ingen varmbänk, men ångrade mig gruvligt i april när det plötsligt blev ett glapp och jag varken hade färskt mikrogrönt eller spirande rädisor. Det misstaget gör jag inte om.

Annat att tänka på är att lådan måste ha en viss storlek för att behålla värmen fram till våren kommer och det blir naturligt odlingsväder, alltså fyra till sex veckor, minst. En pallkrage räcker inte, hur den än isoleras.

Fortsätt läsa

Tidigare publicerat i serien:

-Södra filialen
-Trädgårdslandet
-Pallkragarna
-Ätliga skogsbrynet

I en liten trädgård är alla upptänkliga utrymmen tänkbara odlingsytor, krukor, byttor, hinkar, korgar, amplar och vad som kommer i min väg. Man skulle kunna tro att odling i lösa kärl inte gör nån större skillnad eller knappt är värda att nämna i självförsörjningssammanhang, men 40 tomathinkar täcker mer än väl in vad vi behöver för att förädla och vara helt försörjda med egna tomatprodukter året runt. Lägg därtill ett tjugotal stora krukor med godistomater.

Fortsätt läsa

Att odla i en villaträdgård som egentligen inte är anpassad för att driva upp mängder av plantor, innebär mycket logistik. Många plantor börjar inomhus på fönsterbrädan med undervärme för att flytta ut där det är svalare i garaget eller nåt av växthusen. Annat står i växthusen från början och gror. Så snart solen tittar fram blir det ganska varmt innanför glasen även om luckor och dörrar är öppna. Det skulle bli en chock för allt förgrott att flytta ut direkt för nätterna är fortfarande kalla nära nollan. Det gäller att få en så smidig övergång som möjligt och avhärda.

Jag använder mig av lite olika sätt.

 

 

Fortsätt läsa

Papperskrukor har många fördelar
Jag gillar papperskrukor. Främst använder jag dem till tomater, bönor, kronärtskockor dvs hyggligt stora frö som jag kan sätta ett och ett. De största fördelarna är att jag inte behöver ta bort pappret inför nästa plantering och alltså stör rötterna så lite som möjligt och att jag spar massor av disk. Jag gillar också att hålla på med naturliga material även om det skulle gå mycket snabbare att plantera allt i plastkrukor eller olika storlekar av pluggbrätten. Nu blir det ganska mycket plast i odlingssammanhang ändå. Det är ju ett praktiskt material, men jag snurrar ihop så många krukor jag bara kan.

Fortsätt läsa

När vi ändå var igång med att bygga växthus och mura, tänkte jag att det vore bra att hänga på en varmbänk mot söder. Dessutom får “ryggen” gratisuppvärmning från själva växthuset, såklart ett snäpp bättre än helt fristående varmbänkar som jag jobbat med tidigare. Den här typen av varmbänkar användes förr i England så jag räknar det som en väl beprövad metod och hoppas det ska funka även här, men tiden får utvisa.

 

 

Fortsätt läsa

En av mina odlingslådor brukar få bli varmbänk i februari, men förberedelserna börjar redan nu.

En varmbänk är som namnet antyder ett varmt ställe där man kan odla fast det är vinter utanför, driva upp plantor eller avhärda växter. Principen bygger på att gödsel reagerar med halm och värme alstras under nerbrytningen. Man kan göra på flera olika sätt: utnyttja bänkar i växthus om de är minst 60 cm djupa, praktiskt för de får extra skydd, bygga en bädd ovanpå jorden och lägga på en ram eller gräva sig neråt i en odlingsbädd som jag brukar göra.

Varför sätter jag inte nåt i den redan nu? Nej, växter behöver inte bara värme utan även ljus och nu är det helt enkelt för mörkt, men jag vill gärna vara redo att dra igång i februari med förgrodda plantor och tjäna ett par månader.

Fortsätt läsa

En av mina målsättningar är att kunna skörda något ätbart från grönsakslandet året runt. Det är helt enkelt en liten utmaning i zon 4 där vi ofta har tjäle utan snötäcke, men utmaningar är spännande. Det är också roligt att ha en anledning att se till grönsakslandet på vintern och naturligtvis smakar hemmaodlat bäst!

Fortsätt läsa

Visst köper jag kulturarvsfröer och ekologiska om så bjuds, samlar till och med egna och lägger i små påsar, mest för att det ger en go känsla.  I Allt om trädgård nr 2 2014 kan man dock läsa om hur fröframställningen går till. Inga regler verkar gälla för hur mycket gifter och skit man får använda i konventionell odling av fröer. Det sliter på miljön, påverkar arbetarnas hälsa, utarmar den genetiska mångfalden och den naturliga balansen mellan allt levande. 6 sidors skräckläsning för den som har det minsta lilla miljösamvete. Köp nu, låna på biblioteket eller beställ från AoT arkiv. Jag fortsätter att lita på min magkänsla!

  • 1
  • 2

Följ mig

Prenumerera på mitt nyhetsbrev