Strävsolrosen (Helianthus strumosus) är en ganska okänd släkting till jordärtskockan (Helianthus tuberosus)  som du kan köpa i butik och den  vanliga solrosen (Helianthus annuus). Den tillhör asterfamiljen och har sitt vilda ursprung i östra Nordamerika. Det finns en hel del som påminner om solros i växtsättet, bladen, de kraftiga stammarna, för att inte tala om höjden. Här blir de mellan tre och fyra meter i mager sandjord och de innebär att de välter lite hit och dit så här sent på säsongen. Blomningen kommer i oktober om hösten är mild och ibland inte alls och visst påminner de om sina andra solrossläktingar fast de inte är mer än sex, sju centimeter i diameter. Hinner de inte blomma blir det gott om knölar i alla fall.

 

Fortsätt läsa

Inte bara grönsaker i landet. I år har tre Klockrankor (Cobaea scandens) draperat sig alldeles på egen hand mellan krakarna. Jag har förstås drivit upp dem och planterat men resten har de skött själva. Vanligen klättrar störpurpurbönor i störarna, men efter att de odlats på samma plats i flera år vågade jag inte längre utmana ödet, att de skulle råka ut för jordtrötthet och sjukdomar pga av den ensidiga odlingen. Lite omväxling krävdes helt enkelt.

 

Fortsätt läsa

I år har jag det trevliga uppdraget att maxa skörden i en pallkrage för Allers Trädgårds räkning. Första nedslaget gjordes redan i mars vid sådden, sen i maj och juni med reportage i tidningen och det kommer att bli en redovisning och summering i september.

 

 

I juli peakar lådan och jag tänkte berätta vad som hänt och hur jag gjort.

Med litet utrymme gäller det att utnyttja det till max och ta flera skördar efter varandra. Detta kallas serieodling och är en toppenteknik för pallkragar och odlingar om man har möjlighet till daglig tillsyn och god vattning. En av fördelarna med pallkragar och andra upphöjda bäddar att de värms upp fortare än andra bäddar. Detta innebär också att de torkar ut fortare, men lyckas man vattna tillräckligt växer det verkligen så det knakar.

Fortsätt läsa

Korogi (Stachys affinis) seglar upp som min nya favoritknöl både till smak och utseende. Ganska ovanlig här men lär förekomma i större kommersiell odling i Frankrike. Odlas även i Japan som delikatessknöl och förstås för dess roliga utseende. Ursprunget är Kina där den växer vild. Korogi tillhör familjen plisterväxter.

 

 

Knölarna kan bli upp till 8 cm långa och 2 cm tjocka och skördas hela vintern fram till de börjar växa, vilket är mitten av april här i zon 4. De kan ätas färska, kokas och stekas, användas i soppor och grytor eller som ett eget krispigt tillbehör lättkokta i välsaltat vatten och sen rostade. Precis som jordärtskockor innehåller de inulin som kan ge blåsig mage om man är känslig vilket undviks genom att förkoka och kasta bort första vattnet. De ska bara skrubbas skalar du tappar de både färg och smak.

Fortsätt läsa

Är starta pallkrage nåt att skriva om? Det är väl bara att skaffa några kragar och fylla på med billigaste jorden man kan hitta och så är man igång.

Njae…

Jord är verkligen ett kapitel för sig och helst vill jag göra den själv för att få med allt liv och skapa kretslopp på tomten.  Bakterier, svampar, pyttesmå djur och maskar samverkar på alla möjliga sätt och inte minst med växterna i ett eget kosmos som vi inte vet så mycket om, men vi vet att allt liv behövs och att för lite liv och obalanser gör att växterna inte trivs, kanske rent av blir sjuka. I påsjorden finns inte det här livet. Påsjorden ska dessutom fraktas och baxas, är förpackad i plast som ger avfall, innehåller mycket torv som är omtvistad när det gäller brytning, vi tär på klotet, den kostar och ändå blir resultatet sämre.

Fortsätt läsa

Vinnare i utlottningen av tomatfrö

Grattis!

Fia med bloggen Tantfrö
Eva Maria Eliasson
Niklas Myrtenblad

Välkomna med era tre fröönskemål vardera från inlägget 12 tomatfavoriter till anette.brunsell(at)gmail.com

Ni som inte hade turen med er denna gång har möjlighet att köpa fröbrev i mån av tillgång, 5 frö 20 kr + porto 11 kr. Ett porto oavsett hur många fröbrev.

Såtips
Jag sår oftast mina frön ett och ett i pluggbrätten eller hemmarullade småkrukor av tidningspapper. Det går också bra att bredså med minst fem cm mellan fröna. En bakplåt (begagnad från loppis) är praktisk som underlägg att arbeta på.

Fortsätt läsa

Att anlägga ett område med fleråriga ätliga växter enligt naturens modell där alla utrymmen fylls ut i olika nivåer och blandas sig huller om buller i polykultur, har sen länge varit en dröm. Vi började bakom växthuset mot skogen för några år sen och nu har vi kommit så långt söderut mot grusvägen som det går. Det är en cirka 100 kvm stor bit som jag kallar Mannes efter ägaren som har en liten flisa mark denna sidan vägen som jag får  göra vad jag vill med, men han vill helst vill ha bort de stora träden för att komma fram med det stora jordbruksmaskinerna. Det passar oss också utmärkt för vi vill ha så mycket sol som möjligt på solcellerna och att dessutom kunna förlänga Ätliga skogsbrynet med ett soligt område känns jättebra.

 

Allt till höger om staket och växthus, plus norra kortsidan om växthuset är Ätliga skogsbrynet. Längst bort i bild är det mest skugga och lågt Ph i jorden med mycket torv och ätliga växter som trivs i surjord, sen blir det alltmer soligt, sandigt och högre Ph närmare kameran dvs söderut. Jättebra att kunna tillgodose alla möjliga olika behov hos växterna.

Fortsätt läsa

Att odla persikoträd Prunus persica på friland i zon 4 är en utmaning även om sorten ‘Frost’ är tålig. Jag har redan haft ihjäl en planta, men ska göra nytt försök framöver. Överlever trädet vintern återstår fortfarande problemet med frostknäppar i blomningen och här kan det komma järnnätter fram till midsommar.

 

 

Säkrare då att krukodla i växthuset där jag kan hålla frostfritt i blomningen och framåt. Persikan är först ut att blomma bland exoterna. Redan för några veckor sen började de första knopparna lysa rosa på  min ‘Ice Peach’ och nu är blomningen i full gång. Känns så härligt och uppiggande, särskilt när jag vet vad som väntar i sommar.

Fortsätt läsa

Jag brukar inte delta i teman, men det här kunde jag inte motstå när länksamlingen TrädgårdsFägring föreslår Den gode, den onde, den fule. Hur blir det om man tänker tänker ätligt? Nämen, det finns ju inga onda grönsaker eller ens fula eller gör det…

Tänk om jag haft en blogg om krukväxter istället. Då kunde jag visat min kaktus som jag fick som golfbollstor  när jag satt barnvakt åt nyfödda lillasyster 1967. Den är nu 60 cm hög tvåarmad, taggig, extremt ful och bor i garaget, men helt underbar när den vid nåt enstaka tillfälle får får sig att kasta ut en enorm vit blomma och som min första egna krukväxt är den förstås ett ovärderligt minne. Den kunde ensam varit både Den gode, den onde och den fule.

Nej, istället hämtar jag inspirationen från familjen Solanum och låter S. Lycopersicum, alltså tomaten representera Den gode.

Nog för att jag gillar de flesta grönsaker, men tomater är ju ändå nåt av sommarens bästa!

Fortsätt läsa

Den milda vintern ha gjort att mina tebuskar alla redan börjat sätta nya skott och det kändes som hög tid för beskärning. Hur man egentligen skördar teblad har jag ingen aning om, men jag misstänker att det finaste teet kommer från späda blad som plockas vid flera tillfällen under säsongen. Nu beskär jag mest för att få en hygglig form på plantorna och passar förstås på att använda bladen.

Fortsätt läsa

Följ mig

Prenumerera på mitt nyhetsbrev