Vi åkte iväg och lämnade hönsen med pubertetshes tupp i grannens vård.
Det är nåt rörande med en ungtupp som upptäcker sin röst och försöker få till ett sprucket ljud som inte ens kommer i närheten av ett kuckeliku. Hönsmammehjärtat fylls av värme för nu börjar ynglingen bli stor även om alla fjädrarna inte riktigt är på plats och han inte riktigt uppnått sin fulla prakt. Helt ovetande om sina kommande uppgifter i världen tävlade han fortfarande med hönsen om att komma först till maten, lite hunsad, lågrankad och hela tiden bortkörd i väntan på lillturen.

Fortsätt läsa

Astrid är en av mina kärlekskranka unghöns som jag skrev om 14-01-26  Flera har undrat hur det gick sen:

Jo, det blev eftermiddag. Skymningen kom och det började snöa. Höns brukar gå in i god tid innan solen går ner, men Astrid lade sig i vintergrönan under grenen med koltrasten och snön föll i sjok stora som näsdukar och nästan täckte henne. Då fick vi helt enkelt ingripa och bära in henne.

Fortsätt läsa

På sistone har jag undrat över varför min lilla beigespräckliga höna har så brått ut från hönshuset på morgonen så fort Herr Händig öppnar. Det är några minusgrader ute, men känns betydligt kallare när det blåser och min lilla tjej har inte ens nån riktigt tät fjäderskrud utan är mer som en dunboll. De andra väljer klokt nog att vara kvar inomhus även om det bråkas lite om vem som ska stå här eller där fast det finns gott om plats.

Fortsätt läsa

Följ mig

Prenumerera på mitt nyhetsbrev