Efter ett besök i öppen trädgård för ett par år sen fick en sidenört (Asclepias syriaca) följa med hem. Den förekommer i olika nyanser från vitt, rosa, till orange och röda varianter och tillhör familjen oleanderväxter, härstamning Nordamerika. Till Sverige har den kommit som prydnadsväxt och dragväxt för bin. Den används också som biobränsle och medicinalväxt. Hos mig är den cirka 80 cm hög, men kan bli upp till 2 meter.  Snygg tycker jag, som en gammaldags bladfikus med stadiga stjälkar och stora blad. Nu har min börjat blomma, men den är över på några dagar. Bladen är behållningen.

 

 

Vad jag inte visste är att den är klassad som invasiv av EU sedan 2017 och därmed är förbjuden att odla, byta, transportera och använda inom EU.

Fortsätt läsa

Sen gammalt har jag en enorm häggmispelbuske på tomten som fåglarna älskar och jag älskar att se den blomma och räkna dagarna, ibland veckorna till buskaget med bondsyren några meter bort går i blom. Ni har väl hört den om skomakaren som tog semester mellan hägg och syren, vårens vackraste tid. Ibland är våren så varm att det bara tar tre dagar och andra gånger är våren utdragen och skomakaren skulle fått tre veckors semester. Jag hoppas alltid på lång sval vår för maximal njutning.

 

 

När tomten skulle få inramning, vände jag och vred på saken länge, flera år. Mycket kunde uteslutas pga av växtzon 4, sandjord och blåsigt läge. Jag ville ha något som smälte väl in och dessutom var ätligt. Vad finns det för häckar i omgivningen, frågade säljaren? Tänkte på detta och genast är det som att få nya glasögon med häckfilter. Man ser häckar överallt. Fina, ovårdade, vilda, blommande, men ett par tjusigt blommande i grannbyn får alltid hjärtat att klappa lite extra och det visade sig vara just häggmispel fast oklippt, stor och yvig.

Fortsätt läsa

Kvass på frukt och bär är hur fräscht och läskande som helst. Det här är den perfekta sommardrycken och ett lagom pyssel varma semesterdagar.

 

Jag tabbade mig lite och lade i limen i skivor, men det vita ger bitter smak redan efter några timmar, så mycket bättre att bara använda cest och saft.

 

Ursprungligen kommer kvassen från Östeuropa och Baltikum och görs på mörkt bröd eller säd som fermenteras i bestämd temperatur tills kolhydraterna omvandlats till kolsyra och i viss mån etanol. Det blir en dryck som påminner om svagdricka.

Kvass med frukt blir en helt annan sak och kan varieras i det oändliga med olika smaksättningar. Mjölksyrebakterier på ytan av frukten, bären och i honungen sätter i gång  jäsningsprocessen och sötman i honungen och frukten blir till bubblande kolsyra. En mycket fräsch och sommarlätt dricka. Det här receptet baserar sig på persikor, vilket är perfekt om man odlar egna för alla mognar ju på en gång och det är roligt att använda dem på olika sätt. Givetvis går det att använda köpefrukt och bär. Bäst då ekologiska eftersom bekämpningrester kan störa fermenteringen. Denna kvassen som jag gjorde på egen frukt började puttla och jäsa efter bara några timmar, medan nästa sats som jag satte på ej ekologisk frukt inte visade minsta tecken på jäsning ens efter två dygn. Fick tillsätta extra honung för att få igång processen.

 

Fortsätt läsa

I år har jag det trevliga uppdraget att maxa skörden i en pallkrage för Allers Trädgårds räkning. Första nedslaget gjordes redan i mars vid sådden, sen i maj och juni med reportage i tidningen och det kommer att bli en redovisning och summering i september.

 

 

I juli peakar lådan och jag tänkte berätta vad som hänt och hur jag gjort.

Med litet utrymme gäller det att utnyttja det till max och ta flera skördar efter varandra. Detta kallas serieodling och är en toppenteknik för pallkragar och odlingar om man har möjlighet till daglig tillsyn och god vattning. En av fördelarna med pallkragar och andra upphöjda bäddar att de värms upp fortare än andra bäddar. Detta innebär också att de torkar ut fortare, men lyckas man vattna tillräckligt växer det verkligen så det knakar.

Fortsätt läsa

I år känns det som sniglarna är fler än nånsin, särskilt de små rackarna som nu börjat växa till sig. Det första jag fick säga ajöss till var morötterna som först kom upp i prydliga rader med ett par, tre cm långa skott, men nästa dag var två tredjedelar försvunna och samma sak både på Södra filialen och hemma. De blanka spåren bredvid avslöjar.

Fortsätt läsa

Nu har jag börjat tjyva mina tomater. Det vill säga plocka bort nya skott som kommer i badvecken på det höga sorterna. Jag vet att det här ställer till det för många. Vad är en tjyv och varför ska den bort?

 

 

Man skiljer på busktomater och höga sorter. Busktomater har en bestämd höjd. De kan vara dvärgar som odlas som krukväxter, buskar med hängande växtsätt lämpliga för amplar, några kan bli upp till 150 cm, men de flesta blir  70-100 cm höga. Eftersom de inte blir högre orkar och hinner tomaterna fram på alla sidogrenar. Dessa tjyvar man INTE för då blir det ju ingen buske. På engelska kallas dessa ‘determinate tomatoes’.

Höga sorter på engelska ‘indeterminate tomatoes’ växer däremot på höjden så länge säsongen varar och skjuter dessutom sidoskott. Om de inte stöttades utan fick växa vilt skulle de krypa fram och fungera som en gigantisk marktäckare där stängeln slår rot lite här och var i fuktigare partier. Det största exemplet jag hört talas om är från Guiness Rekordbok och en planta i Australien som bredde ut sig på en yta av 350 kvm.

Fortsätt läsa

Lundområdet på ca 150 kvm som jag kallar Äppelstunden hade ingen egentlig planering när det anlades. Jag ville bara bli av med den tråkiga gräsmattan som inte trivdes och mest bestod av maskrosor. Uppfylld av att plötsligt ha allt detta utrymme att leka på flyttade jag in så många pioner det fick plats på de soliga fläckarna, diverse marktäckare och spontaninhandlade prydnadsväxter när tycke uppstod.

 

 

Pionkärleken håller i sig, men nu vet jag lite mer vad jag vill använda ytorna till så efterhand har en del ätligt smugit sig in som t.ex. en häckinramning av häggmispel som har ätliga bär. Beståndet av bulbillsådd skogslök (kajp) börjar ta sig bra och anas i högerkanten, liksom den vita randen av ramslök längs häcken som i själva verket fyller ut båda sidor längs 30 meter. Behöver alltså inte snåla med bladen längre. Medan jag fotade hittade jag piplök som jag glömt bort att jag satt.
I bakre delen en stock som fungerar som sittplats under ett av de tre äppelträden och soliga änden har jag borrat full av hål i olika storlekar för solitärbin och andra insekter. En del är tagna i bruk som barnkammare och igenmurade.

Fortsätt läsa

 

Parkslide (Fallopia japonica), en vacker och imponerande växt som många har i sina trädgårdar, men det är också en invasiv art som är i stort sett omöjlig att bli av med. Den är inte förbjuden enligt EU:s lista över invasiva arter, men Naturvårdsverket rekommenderar att spridningen begränsas. Minsta lilla bit på villovägar kan slå rot och när man försöker bekämpa svarar den med att sprida sig explosivt. Syns ofta längs vägar i södra Sverige där den hamnat med schaktmassor och där folk olagligen dumpat trädgårdsavfall i naturen.

Jag tänkte inte orda så mycket om parkslidens negativa sidor i detta inlägget eftersom jag skrivit om det tidigare HÄR utan mer om dess användbarhet.

Visste du till exempel att parksliden är släkt med Rabarber (Rheum rhabarbarum) som också tillhör familjen slideväxter, är ätlig och till och med mycket god.

 

Fortsätt läsa

Korogi (Stachys affinis) seglar upp som min nya favoritknöl både till smak och utseende. Ganska ovanlig här men lär förekomma i större kommersiell odling i Frankrike. Odlas även i Japan som delikatessknöl och förstås för dess roliga utseende. Ursprunget är Kina där den växer vild. Korogi tillhör familjen plisterväxter.

 

 

Knölarna kan bli upp till 8 cm långa och 2 cm tjocka och skördas hela vintern fram till de börjar växa, vilket är mitten av april här i zon 4. De kan ätas färska, kokas och stekas, användas i soppor och grytor eller som ett eget krispigt tillbehör lättkokta i välsaltat vatten och sen rostade. Precis som jordärtskockor innehåller de inulin som kan ge blåsig mage om man är känslig vilket undviks genom att förkoka och kasta bort första vattnet. De ska bara skrubbas skalar du tappar de både färg och smak.

Fortsätt läsa

Följ mig

Prenumerera på mitt nyhetsbrev